Nya Ullevi- A Tribute

Vilken fantastisk arena Nya Ullevi är!  Stämningen som infinner sig där under matcherna slår allt annat i fotbollssverige. Arenans lite vågiga design, det gröna gräset, de härligt välskötta löparbanorna som omger planen är bara några detaljer som gör Nya Ullevi till den landskampsarena den verkligen är.

För att inte tala om fansen! Ramsor som "andra sidan är ni klara", "in med bollen i mål", "Sverige - klapp klapp klapp, " klapp klapp klapp klapp klapp klapp klapp klapp klapp- Sverige!" ekar långt utanför med Göteborg med omnejd och visar att Sverige är att räkna med i fotbollssverige.

Henrik Schyfferts riktigt proffsiga och underhållande föreställning " 90-talet - ett försvarstal" handlade genomgående om den ironi som kännetecknade 90-talet och de människor som levde då. Man ville inte ta stälning till något utan ironiserade därför över allt. Detta gällde givetvis inte för alla men man kunde ändå se det ironiska mönstret skölja över Sverige.

De två inledande styckena om Ullevi ska enbart ses som ren j-a ironi.

Spela aldrig mer en landskamp på Nya Ullevi. Arenan är lika sexig som regeringens jobbpolitik, med andra ord inte alls sexig.

Jag listar nedan fem olika saker som är roligare än att se en landskamp på Nya Ullevi:

1. Frosta av frysen.
2. Vara kontrollant på bilbingo.
3. Rensa mossa från en stupränna.
4. Plocka svamp.
5. Gå ut och hitta något härligt "fläderblomsställe" för att sedan gå hem och göra fläderblomssaft.

Första halvleken mot Malta var pinsam och visar hur lite Lagerbäck får ut av de ( många duktiga) spelare som är på planen, Andra halvlek var givetvis bättre, men vaddå!? Vi mötte ju Malta. Vi ska krossa Malta, de ska inte ha en tillstymmelse till chans!

Safari var bäst på plan och där har vi hittat en vänsterfotad ytterback av modern art som vågar fylla på och slå inlägg på offensiv planhalva. Fyllde vi på i boxen då? Nja får svaret på den frågan bli.

Kalle Anka-chippen och Daniel Andersson spelade inte från start vilket värmde.

The very best of House and Dance music history (medley) 2009 får bli dagens musiktips. Klicka in er på Spotify och skriv nämnda album för att förflytta er tillbaka tillbaka till det ironiska 90-talet och dess underbara smattermusik.

Lika härligt som det känns att återuppleva dessa musikaliska pärlor, lika smärtsamt är det när man med låtarnas hjälp förflyttar sig till sunkiga kvarterslokaler på 90-talet. Ensam på dansgolvet följde jag dessa låtars uppgång och fall.

Tiden läker alla sår men Eurosmattret består. Det får bli dagens budskap.

Nu har jag semester (nästan) och sätter min tro och hopp till LAS-listor och regeringens jobbpolitik. Med andra ord sätter jag min tro till absolut ingenting. Känns tryggt och stabilt.

Sköt om er!

Kommentarer
Postat av: S.

Ett synnerligen välskrivet inlägg min käre blogg-kollega!



Först trodde jag att du var helt ute och cyklade när du berömde Nya Ullevi så inlägget om ironi var helt på sin plats. Tyvärr är det svårt att vara ironisk i text då de små undertonerna inte kan tolkas på rätt sätt, men du lyckades alldeles ypperligt!



Det glädjer mig att du återigen bloggar och dina inlägg skänker mig alltid glädje. Vi måste ta och ses snart, det börjar sannerligen bli dags.



/S.

2009-06-15 @ 10:54:40
URL: http://sebulba.blogg.se/
Postat av: Markus

En after work snart?=)

2009-06-15 @ 17:06:05
URL: http://ormbacken.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0